Matematikprov
Att ha matematikprov.
Klockan är strax efter lunch.
Man är eftermiddagstrött och kaffesugen.
Har inga pengar i skolan, så kaffet får vara.
Eller vänta, någon kanske kan låna ut den alltför tilltagna summan sexton kronor, vilket är just vad en kaffe kostar i Rudbecks kapitalistiska kaffeteria, vilken dagligen förtrycker den utsugna elevkåren genom sina hutlösa priser.
Inte det nej. Du hade inte heller plånboken med dig. Synd.
Tar räknaren och pennan.
Med törnekransen på huvudet och korset på ryggen börjar jag min vandring mot Golgata.
Framme i Golgata slår jag mig ner vid en ledig bänk.
Huvudet är sänkt ner mot bänken.
Jag väntar på min dom.
Luktsinnet observerar det som inte får observeras - kaffe.
Med en stor kaffe, enligt marknaden värd sexton kronor i Rudbecks kafeteria, vandrar hon in.
Pontius Pilatus.
Hon slår sig ner vid bänken bakom mig.
Kaffedoften plågar mig sedan hela provet.
Hjärnan har ingen lust att räkna matte.
Den vill ha kaffe.
Doften - guddomlig och olidlig.
Utan kaffe blir graferna sneda, som profeten sa.
Albin
