måndag
Då var det måndag igen och en rättså hyffsad träningsvecka är tillryggalagd.
I lördags var det härliga flåsiga intervaller på programmet. Efter att ha komponerat ihop ett fint pass med blandade backar och 600:ingar fick jag med mig farsan upp till stadens lokala motionsspår. Väl där möter vi farsans orienterarpolare - Reinert Hallor, mannen med det sneda löpsteget - och det visar sig att han också ska köra intervaller. Följaktligen bar det sig varken sämre eller bättre än att jag, far och Reinert slog följe mot startplatsen.
Reinert och far kör iväg. Jag värmer lite till - sedan startar jag mitt pass. Efter några intervaller, när jag står och vilar hör jag hur en ångvisla ljuder borta i skogen.
Vad är det för ljud, tänker jag.
Sedan kommer dom, farsan drar ursinnigt upp för sista backen. Reinert, snedare än vanligt i steget - kraftigt lutande år höger kämpar några meter bakom. Ångvislan var ingen ångvisla, det var Reinert som under kraftiga astma-attacker kippar efter luft med huvudet på sne och munnen groteskt uppslagen (som hos tandläkaren).
Det ser ut att gå tungt, hinner jag tänkta innan det är dags för mig att dra iväg på min nästa intervall.
Efter sex intervaller är gubbarns slut. Reinert har slutat låta som en ångvisla, men står och vinglar lika snett som han springer.
Lutande tornet i Pisa, hinner jag tänka innan jag ger mig iväg på min tionde och sista intervall.
Nöjda med passet cyklade jag och pappa hem.
Reinert joggar snett iväg.
Albin
Kul att bli omnämnd. Tränar man inte så ofta så måste man ta i då det väl blir av.
Kul att se dig i aktion med ett något lättare löpsteg än vad jag kan prestera.
Lycka till med satsningen framöver!
