Alban igen
Jag måste bara instämma. Mary du är saknad. Det fattas någon (inneboende) i korridoren. Du kommer väll hem snart och hälsar på i våran landslagskorridor??
Och tack Marcus för att du upprätthåller någon form av kvalitét på bloggen. Du står för dom känslosamma inläggen och dom fina bilderna. Men för att dina inlägg ska få så stor effekt som möjligt så känner jag mitt förpliktigande att fortsätta skriva mina, torra, tråkiga, och Okänslosamma inlägg.
Så här kommer därför ett till:
Min fredag
- först skola. Tre lektioner, börjar kl 11.35, slutar 16.00. Pust
- sticka till löp och packa ihop väskan. Börjar få hemfärdslugn i huvudet
- pendeltåg till centralen. 18 minuter som inte ägnas åt någon hjärnverksamhet alls = avslappning
- slåss med galna resenärer om de obokade platserna i vagn 14 o 15. Börjar kunna det här nu, mästare på att med lugnet i behåll sno åt mig en plats.
- Somnar
- Vaknar av att konduktören knackar mig med biljett-tången på axeln
- läser, filosoferar, lyssnar på musik, dricker gratiskaffe (priokort grå)
- äntligen i hallsberg!
- Kusin och komips möter upp på stationen
- Vi går till missionskyrkans fredags-hak "heligeharrys hak"
- Chillar och umgås med festligt folk
- Buss hem till askersund
- Hemma vid 23.30 tiden
- Somnar som en stock
