Alban the orientexpress

Sitter nu på löp och uppdaterar mig om vad mina löparvänner har gjort i helgen, samtidigt som jag förmedlar till er var jag gör just nu. Det stavas simultanförmåga.

Idag har jag orienterat. I bilen på väg till tävlingen i Tibro satt jag, pappa, ordförande Jouni och Bosse. Hela vägen satt vi och spanade efter snön i diket och tyckte oss se att den försvann mer och mer desto närmare slutdestioationen vi kom. Men så svänger vi av den större vägen och förtsätter in på en mindre småväg. Och vipps så var där helt plötsligt en hel massa snö som täckte marken vi snart skulle springa på. Alla hade förstås sina egna teorier om varför det var så mycket snö där, men nästan ingen alls där vi tidigare åkt. Herr ordförande Jounis teori tyckte jag dock var den bästa.
Jouni säger på bred norrlänska:
"-Jag tror att det är för det som bor en massa elaka människor här. (vi tittar lite frågande på honom) Gud som straffar dom..."
Om det stämmer eller inte låter jag vara osagt.

Efter åtskilliga koppar termos kaffe var jag vi redo att ge oss ut på kontrolljakt i skogen. Det var minusgrader i luften och snön låg tjock på marken.
Orienteringsmomentet gick bra och efter målgång lunkar jag och Bosse iväg till duschen. Som vanligt var duschen utomhus, det går ju bra på sommaren men när det är sköldgrader så är det lite skyligt att ställa sig och duscha ute på en träpall. Men en orienterare klagar aldrig och vi överlevde även denna övning och for nöjda och belåtna hem igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0